Italien igen

Ligurien 28 september - 6 oktober 2012

Vinbacken Crews vinresor fortsätter under hösten med ett återbesök i Italien, med fokus på Ligurien. Med en del kontakter sedan förra resan, 2011, kunde vi lätt ta oss runt. Det blev en djupdykning i Liguriens viner, som för en del är ett helt okänt vinområde. Med sitt kustnära klimat, längst Genuabukten, producerar Ligurien främst vita viner, men även spännande röda. En del hävdar att det finns för många ointressant viner här, men vi håller inte med.

Det första stoppet blev  ett återbesök på mäktiga Cantina Lvnae. Generös provning av i stort sett hela sortimentet.

Återbesök nummer två är favoriten Santa Caterina (också Colli di Luni). Efter en personlig rundvandring i vineriet och en titt på de stora rosfria tankarna där årets skörd finns, blev det en miniprovning av Giuncaro 2011 (50% Tocai och 50% Sauvignon). Ett härligt vin med bra struktur. Vinbacken lovade förra året att ta med sitt Björkvin, och detta byttes mot deras Passito 2009.

Under en eftermiddag med vänner, blev det spontan vinprovning. När man är hantverkare och inte gillar vin så kan det bli så att man samlar på sig när man trillar över några spännande flaskor i underliga hus och källare och i detta lager fick vi botanisera. Först ut blev en flaska (av totalt 60 upphittade) som saknade etikett med troligtvis var tillverkad för femton år sedan i Bologna. Det visade sig innehålla rött bubblande vin. Doften var som starkaste krutrök och inte alls kul i näsan, men smaken var mildare, dock ingen succé. Flaska nummer två (från samma kollektion) var vitt utan bubblor och utan nämnvärda kommentarer, alltså kass. Platt fall och oxiderat. Efter dessa flaskor gick vi ner i den smått röriga källaren där det gömde sig nästa vinfynd från renoveringsobjekt. Nästan samtliga viner var från 1970-talet och såg väldigt spännande ut där i sin låda. Glädjen kom då vi fick prova fritt vilka vi ville och även ta med valfri flaska hem. Snabbt öppnade vi även en Chianti från 1972, mest troligt Sangiovese.

Liguriens fem provinser är Imperia längst i väster, Savona, Genova och (La) Spezia (även Chinque Terre räknas ibland som ett eget). På Enoteca Regionale della Liguria i Castelnuovo Magra hade vi en fin vinupplevelse med hjälp av Cordola, en uppfriskande personlighet med mycket kunskap om just Liguriens viner, D.O.C., I.G.T. m.m. Vi provade naturligtvis en del Vermentino och Pigato men ny bekantskaper som Rossese och Ciliegiolo gav mersmak. Speciellt Rossese och dess fruktiga och örtiga unga roséviner. Den bästa var dock en Granaccia (Grenache) från Durin 2009.

Vi gjorde en liten vandring uppåt berget till Groppo (Cantina Chinque Terre) där vi gjorde en provning, likt förra året, med kooperativets vita friska viner (Vermentino, Bosco och Albarola). Nytt var en druvren Bosco, som faktiskt inte var något märkvärdigt, men kan utgöra en bra referens för framtiden. Deras Sciaccherá var såklart söt och god och årets druvor låg på tork utanför fönstret, vilket spädde på upplevelsen.

Den dryga veckan har varit till full belåtenhet och vinreferenserna har ökat. Någonstans i norra Europa är nu en låda på väg hem med privat bil, den ser vi fram emot för atts kunna hålla en provning i Liguriska viner i höst.